Äntligen ser det ut till att sommaren är här på riktigt! I helgen var vi på Caravan Clubs camping på Ivö. SÅ underbart. Perfekt väder, och glada barn. Men en tidvis väldigt varm liten valp. Hon låg för det mesta och "mös" i skuggan under husvagnen. Verkade som att hon tidvis tyckte det var väldigt underligt att hon inte fick springa fritt, och när vi kom hem i söndags och släppte henne i trädgården, var hon som vansinnig ett bra tag!    

Vid campingen fanns en egen strand där man fick ta med hundar, men Nelly ville inte ens bli blöt på tassarna. Så resten av helgen fick en av oss vuxna stanna vid husvagnen med henne, mens den andra gick till stranden med barnen. Det var inte alls dumt att ligga i skuggan under husvagnen, kan jag intyga. Undrar vad folk tänkte när dom såg mina ben sticka fram.   

Den underbara sommarvärmen, tillsammans med den vackra naturen, fick mig att drömma om mycket sydligare platser. Men vem behöver väl åka utomlands om det skal bli en såhär underbar sommar...

 
Hemma i trädgården igen hade allt "exploderat" i värmen!  

Tyckte denna bilden var lite rolig, for den ger liksom intryck av en böljande grusgång, fast det inte är så mycket mera än detta.

Har satt kompostgaller även runt vissa av dom nya rabatterna. Inte så vackert, men väldigt praktiskt om man vill ha några blommor!

Hade liksom intentioner om å köpa några vackra sommarblommor och plantera innan jag "bloggade" flera bilder på trädgården. Men sån är det ju att ha en "bebis" i hus; man får inte gjort något, och man kan inte lämna den ensam hemma. När "bebisen" dessutom är en valp, får man inte ta med den till affären häller. Så snart har vi nog sparat in det vi betalade för henne, enbart genom denna ofrivilliga "köpstopp".

DAGENS NELLY:

Så har vardagen med valpen börjat. En hektisk, jäktig tillvaron, men också väldigt trevlig!

Jag stressar hem från jobbet, obehagligt medveten om att min lilla 9-åring är hundvakt... För första gången är hon betrodd en egen nyckel, och jag har svårt att verkligen känna att hon kommer att klara av ett sådant ansvar.

Alltså hade vi en plan B redo första dagen:

Om jag går direkt när jag slutar förmiddagspasset, mannen kör lite för sent till eftermiddagspasset, och tjejen går direkt hem till avtalad tid, så slipper valpen vara ensam hemma, och Stina behöver inte vara själv med valpen längre än högst nödvändigt. 

(Detta var egentligen plan A... Plan B lyder som följer:)

För att öva på detta, bokade vi även in "farmor" som lite extra stöd första dagen.

Då tyckte mannen att han kunde köra lite tidigare, så att han kom till jobbet i tid. Jag tyckte att jag inte behövde jäkta; farmor fanns ju där... Tur för farmor att Stina, avtalsenligt; skyndade hem det snabbaste hon kunde.

Och där hittade hon en skällande, morrande valp, och en ängslig

liten farmor...     

Så vet vi att vi numera INTE kan räkna med att hon ställer upp i fortsättningen, så som hon alltid har gjort - innan valp-monstret flyttade in.

Så har mannen svetsat igen. Det är svårt att se på bilden hur otroligt bra det blev  !!! Den är i vinkel med "tak", och i rabatten har jag satt ännu en "New Dawn". Troligtvis måste jag ha en klematis eller kaprifol också. Och kanske några rosenbönor.

Skulle även vilja fylla på rabatten med lejongap samt kanske flera sockerärter. Men så är det ju den lilla sabotören, då...

Känns lite som att det urartar mer, ju mer hon blir "varm i tröjan" och van vid att bo här. Nu är trädgården hennes! På bara några dagar har hon grävd ett tiotal små "mullvads-hål" i gräsmattan, och en vecka till, så är den nog helt förstörd. Ja-ja... Det beror ju lite på hur man ser det.

Ser fram mot att få ett staket som delar trädgården i två och gör rabatterna otillgängliga för den lilla sabotören. Så får det heller vara om hon gräver lite i gräsmattan.

Den lilla söta valpen visar sig nu väga drygt SEX kilo, och vi börjar nästan bekymra oss lite för hur stor hon kommer att bli... Det känns nästan lite komiskt att ha en så stor valp. Kompisens tax väger fyra, och den är vuxen  .

I går eftermiddag var jag, Gustav och Nelly hemma själva ett par timmar. Stefan och Stina fick i uppdrag att köra och köpa mer kompostgaller (nu gör vi "staket" runt det mesta, för att slippa tjata hela tiden), samt några flera tuggleksaker, för det BEHÖVER VI VERKLIGEN!!! Hon får några slags "tok-ryck" flera gånger om dagen. Det går till stor del ut på att springa omkring och bita oss i fötterna och eller/kläderna, eller tugga på allt som finns till hands. Om det inte finns några nakna fötter eller fladdrande kläder i närheten, kan t.ex den ena panelgardinen i vardagsrummet vara ett utmärkt bit-alternativ. Eller om man är ute, kan man tugga på gräs, blommor, jord, vattenslangen, mera blommor, grenar. Eller alltså fötter...

Inomhus kan man alltid gnaga lite på bord- eller stolsben, soffa, eller varför inte diskmaskinen...

Och snöret på torkställningen är ju förstås en höjdare. Snart är vi nog "snöre-lösa"...

Alltså skickade vi iväg mannen och dottern för att köpa alternativa tugg-grejer.

Under tiden gick jag och Gustav en lång promenad med den lilla tigern. (Egentligen var det ju ingen lång promenad, förstås. Utan en KORT promenad som tog lång tid.)

Världen bortom parkeringsplatsen är spännande. Gräs och ogräs i olika höjd och säkert massor av konstiga dofter.

Gustav var stolt som en tupp där han gick och höll i kopplet. Hon börjar vänja sig nu. Snurrar inte längre arton varv så snart hon känner att hon är "fast". Och än så länge är hon lätt att leda.

Hemma igen fick Nelly titta på när Gustav spelade fotboll. Dom stod på var sin sida av kompostgaller-staketet, och Nelly ville nog gärna fått vara med i matchen. Men biter man motspelaren i benet blir det rött kort och utvisning, och man har i grunden tur om man ens får vara åskådare.   

När "fotbolleriet" var över, gick vi in och mös! Då var valpen lagom trött och god, och helt med på att "leka fint" och gosa med Gustav. Och när Stefan och Stina sen kom hem med nyinköpte bit-leksaker, hade vår söta, stora valp somnat - nästan med ett smil om munnen.   

På trädgårdsfronten är det ärligt talat lite småtrist om dagarna. Sommaren vill liksom inte infinna sig. Och även om det har börjat bli riktigt grönt och fint ute, så saknar man solen och värmen!

En liten, stor valp är inte hellre sånt som gör undervärk i trädgården precis. Den lilla bus-valpen verkar ha riktat in sig på exakt det som jag minst av allt vill att hon ska tugga på: nämligen mina sköra rosenbönor. Dom så inte så glada ut INNAN Nelly flyttade in (troligtvis har jag planterat ut dom för tidigt), men nu är dom definitivt inte lyckliga. Varje dag har blivit en kamp för överlevnad, och som det ser ut nu, så blir det troligtvis inga bönor i min trädgård. 

Ska försöka ta upp kampen, men Nelly är ju tyvärr mycket snabbare än mig, och det med att avvisa henne när hon "uppvisar icke önskvärt beteende" funkar inte så bra när det handlar om att tugga sönder blommor. Ja-ja. Det är ju inte hela världen.

Här är äntligen den nya "anläggningen" nästan klar. Har inte riktigt bestämt vilka blommor jag ska ha här. Egentligen hade jag en slags illusion om två enfärgade rabatter med blomstrande perenner. Men i år måste jag nog ta av det jag redan har i växthuset, av den enkla anledning att jag inte har så många andre platser att plantera.

Och det är ju också en lite rolig grej; när ska man kunna plantera, när man har en vild liten Nelly runt benen hela tiden...  Det får bli lite "smyg-plantering" när "bebisen" sover. Men först vill jag har sommar!!!

Här är nya "underbarnet" i familjen. Inca, omdöpt till Nelly; åtta veckor i lördags när vi hämtade henne från Essmanias eurasier, (uppfödare : Anette Essman) i Lysekil.

Vi fasade lite för den 4 timmar långa bilturen hem, men det gick jättebra! Nelly sov i min famn storparten av vägen. Och när hon inte sov, fick hon mysa lite även i barnens famnar. Vi har väntat så länge på detta, och när vi äntligen kunde sätta oss i bilen och åka hem med henne, så kände nog alla att det blev ännu bättre än vi hade hoppats på!

Väl hemma, var det dags att utforska huset och trädgården!

Hon är en riktig "bebis"; allt ska smakas på och tuggas på! Just det är inte Gustav så glad för. Fladdrande pyjamas-shorts är jättespännande, tycker Nelly. Inte SÅ kul för Gustav, som har dom på. Men det ska nog lösa sig.

Upptäcktsfärd i trädgården. Det har blivit mååånga rundar här! Här är mycket som ska nosas på, och smakas på (fast man egentligen inte får).

I början var det lite svårt att ta sig upp och ner från den "jättehöga" kanten upp till uterummet. Ibland går det lika bra att liksom "trilla" ner...

...Svårt att få en bra bild på en glad valp. Nästan omöjligt att få en bra bild på en (hel) glad valp OCH omgivningen SAMTIDIGT.   

Världen i det "nya" huset, är både jättemysigt och tidvis lite farligt. Hon gick på upptäcktsfärd i trädgården, när grannens hundar började skälla på andra sidan häcken. Vår lilla Nelly fôr som en projektil in i uterummet, där vi vuxna satt och åt middag. 

Och sen sover hon jättemycket! Det är antigen "av" eller "på". Full fart, eller sova. Lite beror nog på att hon delar hus med barnen. Vi får "bromsa" Stina lite, för hon vill helst busa med Nelly heeela tiden. Annars tycker jag hon är duktig hundägare. Så försiktig och ömsint. Gustav är alltså lite mer reserverad, och det kan nog vara bra både för honom och valpen. Vi ska se till att han får lite tid själv (med en vuxen, men utan storasyster) med vovven, så dom får bli vana vid varann, så tror jag allt blir bra!

Dagens arbete:

En underbar ledig förmiddag med ett par timmar i trädgården. Jag har planterat diverse, kan man säga... Har för längst förlorat kontrollen på vad som är vad. När jag sådde i våras, var jag så "duktig". Skrev namn på varenda liten kruka. I år skulle det minsann inte bli som det alltid blir; att jag har diverse krukor fulla med växter men ingen koll på vilka det är. Nä, ordning o reda, skulle det vara. Tänkte jag. Tills det att jag började plantera om. Jag skulle nog komma ihåg, trodde jag. Men det gör jag såklart inte. Så nu har jag gjort en rabatt, med gudarna vet vad...

Det känns lite som med mannens mormor och morfar. Dom hade en underbar trädgård! Hon skötte blommorna, han ordnade grönsakslandet. Hon visste oftast inte namnet på allt det vackra som kom upp, mens han hade full koll på varenda  litet grönsaks-frö.Och i trädgården rådde en evig liten maktkamp om vilka som skulle få mest utrymme: mormor Ellas blommor eller morfar Nils`grönsaker.

Lite så har vi det i vår trädgård också.                  

Och om någon skulle undra vad det är som kommer upp i "landet" här, så är det nog bara att fråga mannen. Han har full koll.

Själv kan jag bara gissa på att det jag har planterat i dag, är en mix av lejongap, solrosor och zinnia.

Ganska säkert är att det kommer bli fint!

Tyckte dock att jag möjligtvis hörde mammas röst när jag sto och grävde i dag. "Planterar du ut sommarblommorna? Det är för tidigt!!!"

Kanske var det bara min egen lille ångest. Ambitionerna för årets trädgård är högre än något år tidigare. (Och så känner jag kanske en liten extra press på mig, nu som jag börja blogga om min trädgård.)

Men oavsett har jag fortfarande nästan hela växthuset fullt av plantor. Så om allt av någon anledning skulle misslyckas, är det bara att börja om. Och ha kul "på vägen". Det är ju det viktigaste!

Dagens valpbild!

  På lördag flyttar hon hem till oss!!!

Var på shopping/lunch med min goa granne i dag. Skulle egentligen bara handla mat och äta lite, men det blev även ett litet besök på Chilli; en relativt ny (??) heminredningsaffär tvärs över vägen från Burlöv center. Dom har så mycket FINT!!!

Jag köpte två vaxdukar till borden i uterummet. Har egentligen letat efter en vit. Men det finns visst inte, och det kan vara lika bra. För när solen står på mitt i sommaren, bländas vi nästan av allt det ljusa.

I alla fall: Super-fina vaxdukar på Chilli, till 29 kronor metern!!! Som hittat.

Har bara lagt på én (för det var så spännande att se hur det blev), eftersom borden där ute fortfarande är "ockuperat" av olika sorters små sommarblommor.

Den under blev bara upplagt lite tillfälligt (därav det skrynkliga intrycket), men snart måste jag nog plantera ut dom små "inneboende", så att vi återigen kan börja "äta ute".

Skulle vilja lägga upp en bild som verkligen visar min underbara "stenhög" mitt i trädgården, men det är inte så lätt att få ett foto som ger det rätta intryck. Här är så vackert!

Rabatten påbörjades redan första sommaren vi bodde här (alltså för tio år sen). Då var trädgården nästan helt utan rabatter. Däremot var här gott om allt för stora träd; björkar, enbuskar, vildvuxna tujor och andra buskar och träd. Mannen sågade ner träd och grävde upp rötter, och snart hade vi en "städat" gräsmatta, men inte så mycket mer.

Vi hade några bekanta som bodde granne med en åker. Och i utkanten av åkern, fanns en stenhög. Vi fick mer än gärna ta. Vilket vi gjorde. Sen har min stenrabatt brett ut sig lite varje år.

Det är detta jag går och längtar efter hela våren: att det ska börja blomma i mitt "stenbed"!

Här finns aklejor i massor. Några av dessa kommer från fröer som jag har fått av min mamma, några från fröer jag har fått av grannen.

Här finns taklök i olika varianter, och stockrosor, lammöra, timjan,vallmo... Och så ett antal växter som jag inte känner namnet på, men som jag ändå känner. Några vackra rosa höga perenner som jag fick av mannens mormor en av dom första somrarna vi bodde i huset. Det är såna plantor som har en extra plats i hjärtat. "Mormor" är borta sedan länge, men blommorna stortrivs här i vår trädgård.

I stenhögen finns även sånt som jag inte vet vad det är, och som jag inte kommer i håg från tidigare år. Det samma upprepar sig varje vår. Vissa växter följer jag med igenkännande glädje redan när dom första späda bladen visar sig.

Andra sprider en liten ångest när man hittar dom i rabatten. Jag har nämligen absolut ingen koll på vad som är ogräs och vad som inte är det.

Här ska det bli två små rabatter omgiven av singel.

Min lille kille blev så lycklig när vi började gräva bort gräset här. Han är väldigt lik sin pappa; ingen av dom verkar må riktigt bra om dom inte har något projekt på gång. Och sonen mår som bäst om han får GRÄVA!

Jag har inte riktigt bestämt mig för vilken färg det ska vara. Troligtvis blir det någon lite blandat "småsten". Inte för mörk, och helst inte för dyr, men lite finare än vanlig "puck" får det ju vara.

Flera bilder följer när stenen är på plats. Det ska bli så SPÄNNANDE!!!

De senaste par dagarna har det varit sommar i Skåne!!!

Måndag morgon åkte mannen på någon slags utbildning med jobbet. Det var inklusive en övernattning, och för säkerhetsskuld tog han med prinsesse-pappmuggar (överblivna efter dotterns senaste kalas) och en liten Whiskey. Och lämnade oss utan större ångest i nästan två dygn.

Måndag eftermiddag hämtade jag två solvarma barn i skolan. Tänkte att här ska jag minsann visa att mamma minsann duger till mer än bullbak! Minsann!

Lockade med mig barnen upp på vinden (man vet aldrig vad som finns där uppe, och dom har inte riktigt fattat den potentiella livsfaran i ett möte med spindlar, möss och andra hemskheter), och hittade POOLEN. En grön sak format som en bil med tak. Inte så stor, men inte heller så liten, skulle det visa sig...

Släpade ut grejen i trädgården, sen skulle den bara blåsas upp. Men var var pumpen???

Kom ihåg att mannen brukar "fuska" och blåsa upp den med trycklufts-grejen. Men det tog mindre än en sekund att konstatera att det inte kom till att funka. -Om man inte med säkerhet kan skilja på en svets, en tryckluftsgrej och en högtryckstvätt (alla är gul/svarta), bör man troligtvis inte testa, vilket jag inte gjorde. På den nivån är min "duktig-mamma-skala". Åtminstone när det gäller grejer man hittar i garaget.

Letade snabbt vidare efter en pumpgrej som såg ut så som jag föreställer mig att en sån pumpgrej bör se ut    . Hittade inget. Barnen började ana hur det skulle sluta, och entusiasmen som flödade när vi smög upp på vinden, avtog nu väldigt snabbt!

Jag borde kunna BLÅSA upp pol-donet. PUST-PUST-BLÅS! Och det kunde jag säker ha gjort, om jag vore elitidrottare med tuba-spel som favorithobby. Men inget av det är ju liksom mig. Så när pusten tog slut och det började pipa i öronen, ringde jag grannen. Han tyckte att han troligtvis hade en pump som borde funka, men den funkade  inte, så klart.

Gjorde snabburgare till middag, som vi åt tillsammans ute i trädgården, och sen var det i grunden läggdags.

Det kanske låter som en lite trist eftermiddag, men i grunden hade vi rätt trevligt. Barnen insåg ganska snabbt (troligtvis långt innan jag fattade) att det inte kom till att bli någon pool i trädgården förrän pappa kom hem. Jag tror faktisk att min underbara 9-åring såg det lilla värdet i att jag faktisk kämpade! Och under tiden jag höll på med detta, lekte hon och lillebror i vattenspridaren. 

När mannen väl kom hem sent onsdag eftermiddag, "gnällde" jag lite "snyggt" över oordningen i garaget. Om det inte vore för det, skulle vi minsann haft en pool i trädgården nu (typ), men nu skulle det ju snart bli kallt igen, så då skulle det inte vara lönt att blåsa upp den. Och så vidare. Han undrade lugnt om jag hade letat där han sa att den fanns (när jag skickade SMS och störde honom i prinsesse-muggeriet). Där låg den, såklart. I en LÅDA! Hur ska man kunna hitta en  röd plast-pump om man inte vet att den ligger i en låda (som INTE är röd)? Ja-ja.

I dag har vi inte heller en pool i trädgården. Men barnen har haft kul ändå!

I kväll jobbar han kvällsskift. Vilket innebär att jag kan "surfa" och blogga så mycket jag vill. Därav dagens rubrik: VITT!

Har uppdaterat mig på ett antal interiör-bloggar, och konstaterat- än en gång - att vitt "is da shit". Läser diverse "bloggedamers" många måsten, och inser att om jag inte målar vitt (vilket jag verkligen borde), så måste jag åtminstone PLOCKA UNDAN här! (Skulle ju kunna göra det NU, istället för att sitta här, men...) Inte så att här är så stökigt, kanske, här är bara för mycket GREJER! Det blir liksom aldrig några bra foton. Och om jag ska vara ärlig, så känns det tidvis lite kaotiskt. Har aldrig varit pedant (lååångt därifrån). Men nu börjar man kanske äntligen bli vuxen.  Det måste bli mera vitt, och färre grejer!

Vitt-idén började egentligen förra sommaren. Vi hittade ett stort bord med nio stolar på blocket. Det blev jättesnyggt i uterummet, men det hade liksom lite tråkig "fel" trädfärg. Alltså måste det målas. Det var en sådan vacker, varm sommardag! En perfekt dag för målning! Jag släpade ut några stolar, putsade lite, och hämtade målarspann och pensel.  Det skulle bli toppen! Målade några pensel-drag. Det såg inte alls ut så som jag hade tänkt mig. Men det skulle nog ändra sig när det torkade... Det gjorde det. Det blev mycket sämre! Kladdigt och ojämnt och fullt av "repor" efter penseln.   Men det skulle nog bli bättre  när jag fick målat en gång till.  Eller två gångar till?!?  

Jag målade två-tre stolar. Sen ringde jag min syster (som råkar vara utbildad målare). Hon förklarade att det troligtvis var målningen som var fel. Någon hade möjligtvis köpt en så billig och totalt värdelös färg, att jag aldrig skulle kunna lyckas, oavsett hur bra jag eventuellt hade varit på att måla.

Vilket innebär att jag fortfarande har massor av möjligheter att få kladda med färg även denna sommaren! Kanske kommer det foton .